30 C
Willemstad
• donderdag 18 april 2024

Democracy now! | Wednesday, April 17, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...

Extra | Journaal 17 april 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra

Democracy now! | Tuesday, April 16, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...

Extra | Journaal 16 april 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra

Democracy now! | Monday, April 15, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...

Extra | Journaal 15 april 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra
- Advertisement -spot_img

Reakshon riba Steven Martina

HomeNieuwsReakshon riba Steven Martina
Lezers Schrijven

Uw ingezonden brief in de Knipselkrant Curaçao?
Stuur uw brief voor 17:00 uur naar emailadres: [email protected]

Wij publiceren uw brief zonder deze in te korten.
De redactie van de Knipselkrant Curaçao is niet verantwoordelijk voor de inhoud.
Ingezonden stukken die beledigende of discrimeneerende taal inhouden worden door ons niet gepubliseerd.

Vandaag laten we  RUDSEL MARTINUS   aan het woord…………..

Reakshon riba Steven Martina

KU MASHA atenshon i dedikashon mi a lesa e artíkulo di señor Steven Martina den Amigoe di djárason 12 di desèmber. Mi reakshon ta basá riba algun sitado for di e artíkulo aki. Sitado 1: “Volgens hem is het zaak dat de bevolking groeit door hoogopgeleide mensen uit het buitenland aan te trekken die gaan werken in sectoren met een hoge toegevoegde waarde.” Esaki ta un konsepto ku no ta korekto, pa motibu ku bo ta bai bèk na añanan 40/50/60, kaminda e yu di pueblo no tabata haña e oportunidat pa a desaroyá su mes i funshoná na nivel haltu den su propio pais. Si bo kuminsá importá hende di nivel haltu for di afó, ta nifiká ku no tin sentido mas pa duna beka na hende lokal, pasobra, pakiko duna beka na yu di tera ku ta kosta plaka, miéntras bo por importá hende di afó ku ta kosta ménos plaka. Ku importashon di (hopi) hende na nivel haltu den bo pais por bai krea kompleho di inferior bou di yu di tera ku lo bai sinti su mes rechasá i atrasá den su propio pais. Ehèmpel di esaki nos ta mira na diferente pais manera Oustralia; un pais mas riku pa su mineralnan. Hende ku nivel haltu a desaroyá e pais, pero ku e yu di tera ku ta Aborigines a keda atrasá i rechasá, i no ta partisipá na desaroyo di nan propio lugá. Mes un situashon a tuma luga na Sur Afrika kaminda por nos a sigui e lucha di Nelson Mandela. Nos por a sigui e lucha di Mugabe na Zimbabwe. E indionan riba kontinente merikano tambe ta un di ehèmpelnan. E konsekuensia ta semper, ku despues di tempu bo ta haña ku e pueblo ta lanta i kuminsá lucha pa su derecho i pa ta independiente. E ta kuminsá hiba lucha pa su sobrebibensia. Nos por sigui e desaroyo aki kaba na nos hermano isla Boneiru, ku apénas despues di dos aña ta realisá den kiko nan ta den, i a kuminsá ku lucha pa nan sobrebibensia. Un yu di tera di kualke pais semper su pensamentu ta basá riba desaroyo di su pais, pero un hende ku bin di afó su pensamentu ta pa gana plaka, pa tin un bon salario, un bon bibienda, pa biba mas mihó for di su pais orígen. Esaki no ta algu malu, pero tene semper na kuenta ku hende ku nivel haltu ku no ta yu di tera ta keda un pasahero; i semper ta bai e pais ku ofres’é/dun’é mihó oferta. Ku tresementu di hopi hende ku nivel haltu den bo pais por trese kuné ku bo pais ta bira mas karu; por ehèmpel, bibienda; kas i apartamento ku ta pasa via di makelar a bira impagabel pa e yu di tera. Apartamentu di 2000 florin awendia a bira manera algu normal pa e hendenan di afó ku ta paga ku Euro, pero hopi karu pa e yu di tera. Importashon di hende ku nivel haltu tin su influensia tambe riba nivel polítiko; lokual ku ta pasa den region Karibense ta, ku e grupo aki no ta drenta polítika, pero ta influensia polítika, manera nan ta bisa na hulandes: ta keda “achter de schermen”. Miéntras den e paísnan ku mi a menshoná manera Oustralia e yu di tera ku ta Aborigines no tin niun influensia, ni den polítika. Na Boneiru e gobièrnu bira símbolo, ku no tin niun influensia polítiko. Citado 2: “Studies wijzen uit om een economie goed te laten draaien zou het eiland eigenlijk naar 250.000 tot 300.000 inwoners moeten groeien.” Si un gobièrnu no por garantisá un nivel di bida aseptabel pa 180.000 habitante, ta kon lo ta ku 300.000 hende? Ta bon pa deliniá na unda nos kier bai i na kua nivel di bida nos kier yega, i no krea un ideal, un ilushon ku no ta realístiko riba un pais chikí manera Kòrsou. Siguiente sitado: “Maar is zo’n bevolkingsgroei wel mogelijk in een klimaat waarbij de grootste politieke partij, de PS, juist een 80/20 regel wil, en nou niet direct met open armen mensen van buiten Curaçao lijkt te verwelkomen? Martina: het lied van de PS is veranderd.” Lei 80/20 tin su efekto sikológiko tambe kune; ta duna garantia i speransa na e yu di tera ku e ta konta den su pais. Lei 80/20 tin di kana pareu ku nivel di enseñansa. Ta nifiká ku bo tin di halsa kalidat di bo enseñansa si bo kier mantené e lei aki. Ta nifiká tambe ku bo tin di hinka sen den bo enseñansa. Mi ta kere ku e proposishon di señor Wiels pa lanta un fondo di ‘Responsabilidat Sosial’ kaminda komersio ta entrega 2% di su ganashi den e fondo, un bon inisiativa. Mi ta kere ku por ta bon idea tambe ku 1% por keda invertí den enseñansa.

RUDSEL MARTINUS Curaçao

Dit artikel is geplaatst in

Geef een reactie

Vul alstublieft uw commentaar in!
Vul hier uw naam in

Zoeken

Recente reacties