28 C
Willemstad
• vrijdag 29 maart 2024

Extra | Journaal 28 maart 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra

Democracy now! | Wednesday, March 27, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...

Extra | Journaal 27 maart 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra

Democracy now! | Tuesday, March 26, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...

Extra | Journaal 26 maart 2024

Elke werkdag het laatste nieuws van Extra, nu ook in het Nederlands. Bron: Extra

Democracy now! | Monday, March 25, 2024

Democracy Now! is a national, daily, independent, award-winning news program hosted by journalists Amy Goodman and Juan Gonzalez. Democracy Now!’s War and Peace Report provides our audience...
- Advertisement -spot_img

SMOC | Open brief Koenders over Isla-raffinaderij en geopolitiek

HomeNieuwsGezondheidSMOC | Open brief Koenders over Isla-raffinaderij en geopolitiek
SMOC
SMOC

Open brief Koenders over Isla-raffinaderij en geopolitiek

Aan:
Zijne excellentie de heer Drs. B. Koenders

Postbus 20061
2500 EB Den Haag
Nederland
CC: Vaste Commissie voor Buitenlandse Zaken (Tweede Kamer der Staten-Generaal) Vaste Commissie voor Europese Zaken (Tweede Kamer der Staten-Generaal)

Datum: 26 oktober 2014

Betreft: Isla-raffinaderij (hierna, Isla) en geopolitiek

Hooggeachte heer Koenders,

Allereerst felicitaties met uw recente benoeming tot Minister van Buitenlandse Zaken. Stichting Schoon Milieu Op Curaçao (hierna, SMOC) vertrouwt erop dat u een goede geopolitieke belangenbehartiger zult zijn voor het Koninkrijk der Nederlanden en vraagt derhalve uw aandacht voor het volgende.

Boycot en Rusland
Afgaande op recente berichten uit de media heeft de problematiek m.b.t. de Isla wellicht een nieuwe dimensie gekregen vanuit geopolitiek perspectief: Rusland.[1] Zoals u weet is Curaçao een land binnen het Koninkrijk der Nederlanden, doch de portefeuille Buitenlandse Zaken is een verantwoordelijkheid van de Koninkrijksregering. Het Koninkrijk der Nederlanden steunt de economische boycot jegens Rusland. Daarmee Curaçao dus ook? Of mag Curaçao, conform het Statuut voor het Koninkrijk der Nederlanden, in dezen om economische redenen de boycot als het ware naast zich neerleggen?

Het Koninkrijk der Nederlanden is onderdeel van de EU, Curaçao heeft in dezen een zogeheten LGO-status. De EU steunt de economische boycot jegens Rusland. Daarmee Curaçao dus ook?

Binnenkort zal olie uit Rusland, vooralsnog als test, geimporteerd en verwerkt worden op Curaçao, d.w.z. in het Koninkrijk der Nederlanden. SMOC vraagt zich af in hoeverre deze import en verwerking van aardolie uit Rusland, in de door de Venezolaanse PDVSA geëxploiteerde Isla op Curaçao, in overeenstemming is met de boycot en de spelregels daaromtrent binnen en voor het Koninkrijk der Nederlanden. Wij zien gaarne uw reactie in dezen.

Het Koninkrijk der Nederlanden en de VN

Uit “Richtlijnen voor de Koninkrijksdelegatie naar de 69e sessie van de Algemene Vergadering van de Verenigde Naties” d.d. 8 september 2014 blijkt dat u, namens de Koninkrijksregering, de geopolitieke visie bent toegedaan dat Aruba, St. Maarten en Curaçao behoren tot de categorie small island development states (SIDS).[2] Voorts wordt erkend dat SIDS’s speciale omstandigheden kennen, zoals ‘bestaansdreiging door klimaatverandering.’ Een belangrijke pijler in geopolitieke discussies inzake klimaatverandering is de uitstoot van koolstofdioxide (CO2). Bent u zich er bewust van dat Curaçao, met Isla als grote energieverbruiker, bij de mondiale top tien hoort voor wat betreft de uitstoot van CO2/capita?[3] In hoeverre acht u de geopolitieke visie van de Koninkrijksregering derhalve in overeenstemming met haar eigen handelen?

Tevens hecht u er waarde aan dat geopolitiek gezien duurzame ontwikkeling wordt voorgestaan door onder andere uitputting van natuurlijke hulpbronnen tegen te gaan en beleid -conform de EU- te waarborgen als stimulans van biodiversiteit. Wat SMOC betreft lijkt de Koninkrijksregering in dezen er een ambivalente koers op na te houden. Ter illustratie: de Climate Change Convention en het Kyoto Protocol zijn o.i. enkel van toepassing op het geografische Europees Nederland.[4] Het Montreal Protocol is van toepassing op het Koninkrijk der Nederlanden.[5] De “Convention on Biological Diversity” is eveneens van toepassing op het Koninkrijk der Nederlanden, al wordt gemakshalve in het meest recente Nederlandse rapport hieromtrent Isla tot onze grote verbazing buiten beschouwing gelaten.[6] Kunt u aangeven waarom sommige milieu- en klimaatverdragen niet van toepassing zouden zijn voor het gehele Koninkrijk der Nederlanden? Indien ja, waarom? Heeft dit te maken met de Isla? Indien ja, hoe?

Graag zien wij uw antwoorden op bovenstaande vragen tegemoet.

Tot nadere toelichting bereid.

Hoogachtend,

 

Drs. J.A. Linthorst (bestuurslid SMOC)

Drs. P. van Leeuwen (voorzitter SMOC)

Papiaments

Pa:

Su ekselensia señor Drs. B. Koenders

Apartado 20061

2500 EB Den Haag

 

CC: Vaste Commissie voor Buitenlandse Zaken (Tweede Kamer der Staten-Generaal)
Vaste Commissie voor Europese Zaken (Tweede Kamer der Staten-Generaal)

 

Fecha: 26 di òktober 2014

Asuntu: refineria Isla (for di aki, Isla) i geopolítika

 

Apresiabel señor Koenders,

Promo ku tur koe bos ta felisitá bo ku bo nombramentu resten kom minister di asuntu eksterior. Fundashon Schoon Milieu Op Curaçao (for di aki, SMOC) tin tur konfiansa ku bo lo ta un bon defensor i protektor di interes geopolítiko di Reino Hulandes, i p’esei nos ta pidi bo atenshon pa lo siguiente.

Bòikòt i Rusia

Miranda notisha di e último dianan e problemanan relashoná ku Isla talbes a haña un dimenshon nobo for di un perspektiva geopolítiko: Rusia.[1] Manera bo sa Curaçao ta un pais denter di Reino Hulandes, pero e kartera di asuntu eksteroog ta responsabilidat di gobièrnu di reino. Reino Hulanjdes ta apoyá e biòkòt ekonómiko pa ku Rusia. Pues, Curaçao tambe? Òf Curaçao , konforme statüt di Reino Hulandes, tin mag di nenga e biòkòt akí pa motibunan ekonómiko?

Reino Hulandes ta forma parti di union oropeo (EU), den esaki Curaçao tin un asina yamá státus di LGO. EU ta apoyá e bòikòt pa ku Rusia. Pues, Curaçao tambe?

Denter di poko krudo di Rusia, primeramente komo tèst, lo wòrdu importá i prosesá na Curaçao, es desir den Reino Hulandes. SMOC ta puntra si e importashon i prosesamentu di krudo for di Rusia, na refineria Isla na Curaçao ku PDVSA di Venezuela ta hür di gobièrnu, ta kuadra ku e bòikòt i e reglanan mará na esaki den i pa Reino Hulandes. Gustosamente nos ta lesa bo reakshon riba esaki.

Reino Hulandes i Nashonnan Uní

For di “Richtlijnen voor de Koninkrijksdelegatie naar de 69e sessie van de Algemene Vergadering van de Verenigde Naties” d.d. 8 di sèptember 2014 ta sali na kla ku bo tin, na nòmber di gobièrnu di Reino, e vishon geopolítiko ku Aruba, St Maarten i Curaçao ta pertenesé na e kategoria small island development states (SIDS).[2] Ademas ta atmití ku SIDSnan konosé sirkunstanshanan speshal, manera menasa di eksistensha kousá pa kambio di klima. Un pilá importante den diskushon geoplítiko tokante kambio di klima ta e ekspulshon di karbondióksido  (CO2). Bo ta konsiente ku Curaçao, ku Isla komo usadó grandi di energia, ta forma parti di e top dies mundial pa loke ta trata ekspulshon di CO2/capita?[3] Den ki medida bo ta haña e vishon geopolítiko di gobièrnu di Reino ta kuadra ku su mes aktuashon?

Tambe bo ta duna balor na desaroyo duradero, ku bo geopolítika bo ke para agotamentu di rekursonan natural i bo ke garantisá -konforme Union Oropeo- maneho pa stimula biodiversidat. SMOC ta haña ku gobièrnu di Reino ta riba un rumbo ambivalente pa ku e asuntu akí. Pa ilustrá esaki: e Climate Change Convention i e Kyoto Protocol segun nos ta aplikabel riba e parti oropeo so di Reino Hulandes.[4] E Montreal Protocol ta aplikabel riba henter Reino Hulandes.[5] E “Convention on Biological Diversity” tambe ta aplikabel riba henter e Reino, ounke pa nos gran sorpresa no a menshoná nada di e responsabilidat di Isla den e relato hulandes mas resien tokante esaki.[6] Bo por indiká di kon algun trato di medio ambiente i klima ta aplikabel pa e parti oropeo di Reino Hulandes so? Si ta asina, di kon? Esaki tin keber ku Isla? Si ta asina, di kon?

Gustosamente nos ta warda bo kontestanan riba e preguntanan akí.

Nos ta dispuesto pa duna mas aklarashon.

Atentamente,

 

Drs. J.A. Linthorst (miembro di direktiva di SMOC)

Drs. P. van Leeuwen (presidente di SMOC)

[1] Mira por ehèmpel:  (Bishitá, 25 di òktober 2014) i ‘Import ruwe olie vanuit Rusland als test in smeerolieproductie’ den Amigoe (22 di òktober 2014).

[2] SMOC ta komprondé masha bon ku ta resientemente bo a bira minister i ku e karta akí dirigí na Parlamento ta un karta di bo antesesor.

[3] E ponensia akí ta basá riba resultadonan di midimentu anual pa loke ta trata CO2/capita hasi pa US Department of Energy.

[4] Mira  (Konsultá 25 di òktober 2014). Fiha ku e Climate Change Convention i e Kyoto Protocol ta aplikabel prinsipalmente riba gas dañino pa medio ambiente, manera CO2.

[5] Mira  (Konsultá 25 di òktober 2014).

[6] Mira (Bishitá 25 di òktober 2014)

Lees ook;
* beantwoording-kamervragen-over-de-sanctiewet-van-curacao
* VerslagEUsancties

Bron: SMOC

Dit artikel is geplaatst in

1 reactie

Geef een reactie

Vul alstublieft uw commentaar in!
Vul hier uw naam in

Zoeken

Recente reacties